trist.

Självklart önskar jag inte livet ur min mamma.
Inte ur min syster heller.

Uppskattar dem enormt. Bara när dem inte besudlar mig på saker som är som mitt eget kött och blod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0